Östersjötorsken har sannolikt varit drabbad av tiaminbrist sedan andra halvan av 1990‐talet. Foto: Roberts Ratub/Mostphotos
Östersjötorsken har sannolikt varit drabbad av tiaminbrist sedan andra halvan av 1990‐talet. Foto: Roberts Ratub/Mostphotos


Med hjälp av kemiska och biokemiska tekniker kunde forskarna konstatera att det finns en tiaminbrist i torskens vitala organ såsom lever och hjärna. Graden av tiaminbrist ökade kraftigt med åldern och storleken på fiskarna. Sammantaget var den uppmätta tiaminbristen tillräcklig för att förklara torskens oförmåga att växa på ett naturligt sätt liksom andra observerade störningar som balansproblem, överdödlighet, infektionssjukdomar och angrepp av parasiter.
En genomgång av den vetenskapliga litteraturen samt de nya analysresultaten visar att Östersjötorsken, högst sannolikt, har varit drabbad av tiaminbrist under en längre tid, åtminstone sedan andra halvan av 1990‐talet. Tracy K. Collier, medverkande forskare från USA, efterlyser att liknande studier snarast bör utföras utmed den nordamerikanska kontinenten där jämförbara störningar har observerats hos torsken under många år.

Tiaminbrist bidrar till utdöendet av djurarter

– För att sammanfatta, så kan torsken nu läggas till den långa listan med över 30 djurarter som vi vet är drabbade av tiaminbrist, något som kräver kraftiga insatser av samhället. Att den observerade tiaminbristen är så elakartad och skadlig samt spridd bland många djurarter och över stora geografiska områden innebär att den bidrar till det pågående globala utdöendet av många djurarter, säger Josefin Engelhardt, doktorand vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet, och huvudförfattare till artikeln.
– Detta bortfall av arter, men även bortfall av genetisk bredd för många arter, har av andra forskare utpekats som det just nu allvarligaste hotet mot livet på jorden. Följaktligen finns det ett akut behov av att fokusera på undersökningar som kan förstå tiaminbristen, och speciellt mekanismen och orsaken bakom.
日本一本道最新高清无码 Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Studien har utförts av forskare från tre lärosäten under ledning av professor Lennart Balk vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES), Stockholms universitet. Studierna har finansierats av Göte Borgströms stiftelse för fiske‐ och vattenvård.